Dnr 2004-1268

Individ- och sammanhangsanpassning av ostrukturerad information: Strategier och teknik för att minska informationsbelastning.  [Tillbaka]      [Utskriftsvänlig version]

Projektledare	Kalevi Pessi pessi@ituniv.se
Institution	Viktoriainstitutet http://www.viktoria.se
Totalt beviljat	2 400 000 kr
Slutredogörelse inkommen	2009-04-02
Populärsammanfattning	Här
Publikationer	Här

Sammanfattning av resultat

Informationsbelastning är ett lavinartat problem som drabbar medarbetare i de flesta av dagens organisationer. Medarbetarna förväntas kunna hantera allt fler typer av informationsresurser för att kunna utföra sitt arbete. Samtidigt ökar mängden information som förmedlas till individen via olika kanaler. Projektet ”Individ- och sammanhangsanpassning av ostrukturerad information: Strategier och teknik för att minska informationsbelastning” har syftat till att generera ny kunskap om dagens förändrade arbetsmiljö genom att öka förståelsen för medarbetares interaktion med ostrukturerad intranätbaserad information. Projektet har utgjorts av två delprojekt, (1) BISON (Business-oriented information-seeking in organisations) där Dick Stenmark (docent) och Taline Jadaan (doktorand) studerat informationssökningsbeteenden hos verksamhetsmänniskor. (2) Det andra delprojektet där Fredric Landquist (doktorand) studerat design av informationstjänster. Kalevi Pessi (fil.dr.) har varit projektledare. Inom ramen för projektet har ett industriellt nätverk initierats: INUIT. I nätverket ingår ca 50 medlemmar från ca 20 organisationer. Projektet har arbetat med både kvantitativa och kvalitativa metoder. När det gäller kvantitativa metoderna har sk. transaktionsloggsanalys använts och enkätundersökning för att kvanfiera slutanvändarens behov. På den kvalitativa sidan har projektet arbetat med semistrukturerade intervjuer, inspelade workshops, så kallad beskrivande fallstudier. Projektresultaten visar tydligt att intranätanvändare i sitt sökbeteende både liknar och skiljer sig från användare av sökmotorer på den publika webben. Likheterna består i att de ställer korta sökfrågor och läser få resultatsidor medan olikheterna består i att intranätanvändarna är mycker mer extrema. Det är problemetiskt att pratat om den genomsnittlige användaren då sökbeteenden varierar kraftigt mellan olika grupper. Det krävs olika hjälpmedel för att möta olika användartypers behov. Vidare söker många medarbetarna manuellt, med hjälp menyer, e-postmeddelanden eller mappar i stället för med sökmotor och desktop-sökning. Medarbetarna rör sig mellan tre olika informationsmiljöer; den lokala, den organisatoriska och den globala. Dagens informationssökningsverktyg är enbart designade för att stödja en miljö i taget. Därför används e-post som ett integreringsverktyg över de olika informationsmiljöerna. Medarbetarna uppskattar och förlitar sig hellre på andra medarbetares bedömning och filtrering av informationen än på rena datoralgoritmer. Framtidens sökverktyg bör därför utforska, visualisera och exploatera de kopplingar och relationer som redan finns mellan medarbetarna, så som idag görs av bl.a. sociala media och webb 2.0 applikationer. Projektet påvisar tydliga sociala normer och beteenden inom och utanför organisationer som begränsar eller förstärker möjligheterna till ”sammanhangsanpassning” givet individens informationsbehov. Behovet av att hitta rätt information förstärks, då de upplever överlastning. Därvid spelar deras bidragsmodeller och hur de länkar sina bidrag och sammanhangs-/artbestämmer innehållet stor vikt. Teknikerna ger möjlighet att filtrera informationsleveransen, men de sociala nätverken individen agerar i intern och externt fungerar som relevans förstärkare. Nya former av öppna bidragsmodeller, ”sociala medier” och web 2.0, samt integrering av ”hjälpande händer” (automatisk kategorisering, klassficiering och korslänkning) i produktionen visar stor potential att minska överlastning genom hela informationshanterings värdekedja. Projektet har varit ett mycket framgångsrikt med ett stort antal internationellt publicerade forskningsartiklar. Vidare har projektet samverkat med ett stort antal organisationer och aktivt kommunicerat forskningsresultat. Baserat på projektets slutsatser arbetar vi vidare med att utveckla en konceptuell modell där vi beskriver hur och varför medarbetare rör sig mellan olika informationsmiljöer.