| Dnr 2001-0267 |
| Genetiska studier av bullerskada [Tillbaka] [Utskriftsvänlig version] |
| Projektledare | Erik Borg erik.borg@orebroll.se |
| Institution | Universitetssjukhuset Örebro, Ahlséns forskningsinstitut http://stare.oru.se/ahlsen/svensk/html/jahlsen.htm |
| Totalt beviljat | 132 000 kr |
| Slutredogörelse inkommen | 2001-04-27 |
| Populärsammanfattning | Inte tillgängligt |
| Publikationer | Inte tillgängligt |
| Sammanfattning av resultat |
| Bakgrund. Det är trots omfattande forskning fortfarande inte möjligt att i förväg identifiera personer som är speciellt känsliga för att bli hörselskadade i buller. I djurförsök finns klart belagt att vissa stammar av råttor och möss har en ökad bullerkänslighet på genetisk grund. Nyligen har man visat att många normalhörande personer är anlagsbärare för hörselskada och dövhet. Cirka 3 % av befolkningen har en mutation (35 delG) som leder till en skada på äggviteämnet connexin 26. Heterozygota anlagsbärare (som har ett normalt och ett skadat anlag) har normal hörsel, medan homozygota individer (som har två skadade anlag, både från mamman och pappan) har grov hörselnedsättning. Med stöd av Rådet för Arbetslivsforskning (proj. 1998-0170) har sedan januari 1999 ett material insamlats på personer med extremt stor bullerkänslighet. De 10 % som har störst skada i förhållande till sin beräknade totala exposition har tillfrågats och blodprov har tagits. Syfte. Att med DNA-sekvensering bestämma förekomsten av en mutation som drabbar connexin 26 hos de bullerkänsliga individerna och jämföra med frekvensen mutationer hos personer med samma arbetsplats, som är resistenta mot bullerskada. Resultat: 1100 män ingick i studien, 103 bullerkänsliga och 112 bullerresistenta. Endast 2 personer hade 35 delG-mutation på connexin-molekylen och de tillhörde den känsliga gruppen. Dock visade den statistiska analysen ingen signifikant skillnad mellan grupperna i mutationsfrekvens, trots att det var mycket stor skillnad mellan audiogrammen för de två grupperna. Det var inte heller någon skillnad i den svenska gruppens grad av bullerinducerad hörselnedsättning i jämförelse med internationella referensmaterial (ISO 1999). Slutsats. Connexin 26, 35 delG-mutationen, spelar ingen signifikant roll för att bestämma bullerkänslighet bland manliga svenska industriarbetare. |